Tandvård

Vad händer med tandvården för personer med reumatiska sjukdomar?

Tandvård är ofta förknippat med stora kostnader. En i för övrigt frisk person har större möjligheter att sköta tänderna så att tandläkarräkningen kanske kan hållas någorlunda acceptabel, än en person med kronisk sjukdom. När kroppen är sjuk, drabbas ju ofta även munhålan, lite olika på olika människor och beroende på sjukdomens art. Nu till kommande årsskifte ska det så kallade tredje steget i en tandvårdsreform sjösättas. Och detta betyder förändringar för många grupper.

 

För personer med Sjögrens syndrom gäller idag ett regelverk kring tandvårdsfrågorna i tandvårdsreformen som infördes 1999 och som kallats särskilt tandvårdsstöd. Patienter med Sjögrens syndrom hänförs där till Tandvård som led i sjukdomsbehandling, grupp 13, Behandling av patienter med Sjögrens syndrom.

Riksdagen har nu fattat ett beslut om ett tredje steg i tandvårdsreformen, och Socialstyrelsen arbetar med anvisningar för ett införande 1 januari 2013. Då kommer bland annat grupp 13 att försvinna helt, det vill säga behandling av patienter med Sjögrens syndrom. (Grupp 14, som också försvinner, avser patienter med nedsatt salivsekretion till följd av strålbehandling.)

 

Alla muntorra, oavsett orsak, kommer att kunna få ett så kallat särskilt tandvårdsbidrag, STB, via staten/försäkringskassan på 600 kr per halvår för förebyggande vård. Beträffande krav på intyg för dessa, är ännu inget bestämt, men det har diskuterats enkla lösningar utan krav på salivsekretionsmätning. För sjögrenarna kommer förmodligen ett läkarintyg krävas och troligen kommer de gamla intygen att duga. Dessa intyg finns sparade hos bedömningstandläkarna för de patienter som har varit aktuella sedan tidigare. Men inget är klart, och osvuret är bäst, innan man vet vad Socialstyrelsen kommer att säga.

Vad gäller till exempel sjukdomen systemisk skleros, som ju kan drabba munhålan i allra högsta grad, så finns idag ingen direkt koppling till tandvård som led i sjukdomsbehandling för den gruppen. I detta tredje steg, som alltså införs 1 januari 2013, finns dock en öppning för dessa patienter. Likaså för personer med SLE.

 

Sammanfattningsvis kan sägas att personer som har stora behov av tandvård på grund av långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning ska få stöd till tandvård. De patientgrupper som ska få del av stödet är personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller ska genomgå tandvårdsbehandling på grund av:

  1. Ett svårt psykiskt funktionshinder
  2. Parkinsons sjukdom
  3. Multipel skleros
  4. Cerebral pares,
  5. Reumatoid artrit,
  6. Systemisk lupus erythematosus
  7. Systemisk skleros
  8. Amyotrofisk lateralscleros
  9. Ett orofacialt funktionshinder
  10. Symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke).
  11. Stöd ska även utgå till personer som på grund av en sällsynt diagnos har stora svårigheter att sköta sin munhygien, att få tandvård utförd, eller som har orofaciala symtom.
  12. Patienter med frätskador på tänderna, som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom och som är medicinskt rehabiliterade

 

Socialstyrelsen ska meddela kompletterande föreskrifter vad gäller de närmare avgränsningarna av de tolv patientgrupperna som ska kunna få stödet, och vad som ska krävas i form av intyg. Dessa personer kommer då att kunna få tandvård på sitt högkostnadskort.

 

Text: Greta Thorén

Faktagranskat av: Bedömningstandläkare/sjukhustandläkare Anders Levén, Landstinget i Östergötland

 

Läs om tandvårdsreformen på:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/74/93/5bf6fd79.pdf

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.