Reportage - Temadag i Linköping 21 april om åldrande med reumatisk sjukdom

Reumatikerdistriktet Östergötland har tagit steget in i äldredebatten. Reumatikerdistriktets ordförande Britt Skårstedt sa bland annat i sitt hälsningsanförande, att reumatikerna har blivit specialister på de egna sjukdomarna, de har kunskap och kompetens med sig i bagaget den dagen de flyttar in på boenden av olika slag. 
Det pratas i så många sammanhang om krävande 40-talister, där samhället måste erbjuda vård, boende och omsorg på ett helt annat sätt än vad som gjorts tidigare. Bland dessa 40-talister finns också personer med reumatisk sjukdom. Och även denna grupp vet var skåpet ska stå. Men deras skåp är inte längre fyllt med finporslinet, utan av mediciner av allehanda slag. 

Moderator för dagen var Reumatikerförbundets ordförande Anne Carlsson.-Äldrefrågorna är viktiga för förbundet, men till skillnad från övriga åldrande personer, så är våra kroppar skörare, lite mer illa åtgångna av decenniers medicinering och sjukdomspåverkan.


Från Hjälpmedelsinstitutet berättade boendehandläggare och arkitekt Karin Månsson om institutets olika arbeten och uppdrag, och lyfte specifikt fram regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, som av regeringen fått 50 miljoner kronor att fördela i olika projekt. Uppdraget gäller nytänkande och utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre. Om 20-30 år kommer närmare en fjärdedel av befolkningen att vara över 65 år och idag finns det inte bostäder som svarar mot den äldre befolkningen behov. Äldres boende är en fråga för kommunerna:-Kommunerna måste prioritera bostadsplaneringen. De måste också satsa på mångfald av boendeformer även när det gäller lägen och kvalitéer. 


Professor Thomas Skogh, Länskliniken för reumatologi, Linköping informerade om reumatiska sjukdomar i olika åldrar. Sjukdom är ett tillstånd av ohälsa och det varierar utefter tid hur vi mår. Han berättade om inflammatoriska respektive icke inflammatoriska sjukdomar. De olika reumatiska sjukdomar som en person kan drabbas av, åldras de också med. Yttre omständigheter, livshändelser, livsstil, rökning, exponering av bakterier och annat kan påverka utvecklingen av reumatisk sjukdom. Studier visar att rökning försämring behandling med biologiska läkemedel.-De flesta blir rörelsehindrade i olika grad med tiden, men man ska inte identifiera sig som reumatiker. Man lever med sin sjukdom, men sjukdomen får inte ta överhand. 


Regeringens äldresamordnare, doktor Eva Nilsson Bågenholm, socialdepartementet, berättade om regeringens arbete om framtidens vård och omsorg för de äldre. En rejäl förändring av befolknings-sammansättningen kommer att ske. Befolkningen  i åldrarna 20-64 kommer att ligga kvar på en fortsatt låg nivå, men åldersgruppen över 85 år ökar rejält. Ca 25% kommer att på sikt vara över 65 år. 


Frågor regeringen ställer sig är bland annat om det kan göras en del insatser för äldre inom öppenvården i stället för inom slutenvården. Det satsas drygt fyra miljarder mellan 2011-2014 för de mest sjuka äldre och dessa pengar ska i kommuner och landsting användas för att bedriva bättre sjuk- och hälsovård. Gruppen mest sjuka äldre omfattar personer 65 år och uppåt, som har en omfattande nedsättning i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. De allra flesta över 65 år klarar sig alldeles utmärkt och mår bra, men man ska kunna åldras i trygghet och självbestämmande och med tillgång till en god vård och omsorg. 


Många insatser är inte samordnade, patienten träffar alltför många olika personer i sitt vårdbehov. En säker läkemedelsanvändning ska vara en självklarhet, men många har idag fel läkemedelsanvändning. God vård i livets slutskede, god vård vid demenssjukdom är också frågor regeringen arbetar med. Äldresatsningen innebär även att bättre ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter. Socialstyrelsen har initierat ett standardiseringsarbete avseende kvalité inom vård och omsorg för äldre, där ingår också grundbemanning. -Är god vård samma sak för den som ger vård som för vårdtagaren? Synsättet är inte alltid sak samma, och den upplevs olika.


Hans Winberg, generalsekreterare Stiftelsen Leading Health Care hade som rubrik på sitt anförande: På väg mot en värdefull styrning. Han delade med sig av tankar kring hur vi åstadkommer en sammanhållen vård och omsorg om äldre. Stiftelsens mål är att skapa nytt utrymme för reflektion och handling, med frågor som: Vem skapar mest värde för pengarna och vem lämpar sig bäst för att ta hand om pengarna? 


Hälso- och sjukvården är komplex med många inblandade personer, organisationer och myndigheter. Och mitt i allt detta finns patienten, och det är oerhört stora gap mellan till exempel landsting och kommuner. Det behövs ersättningsmodeller för de mest sjuka äldre, vilket också är ett regeringsuppdrag som gått till Leading Health Care. 


Projektledare regional utveckling, Anders Carlsson, från Hälsans nya verktyg i Linköping, informerade om teknikens intåg i våra hem.  Hälsans nya verktyg är ett samarbete mellan landstinget, olika företag och kommuner i länet, som jobbar med nya lösningar  på de problem som finns inom omsorgsverksamheten. Nya smarta lösningar har sett dagens ljus på sistone. Anders Carlsson exempel på en läkemedelsdosa, som piper när en tablett ska tas. Tas inte tabletten kan larm gå till vårdgivare. Asken har sålts i 50000 exemplar enbart till bland annat England, där det i studier visat att asken betalar sig 12 ggr på ett år. Asken kostar 1500 kr. I Östergötland är den förskriven som hjälpmedel. Företaget Phoniro Systems AB, Norrköping har utvecklat en penna som håller koll på blodtryck och syresättning. Och en robot, som hjälper människan att äta finns på marknaden. Den kan tas med på restaurang och finns inom flera landsting som förskrivet hjälpmedel: -Pekplattor och appar kan användas till mycket, till telefonsamtal med bild, för att läsa tidningar och böcker och för att betala räkningar. Tekniken ska vara busenkel att använda.


Professor emerita vid Lunds Universitet, Bodil Jönsson lämnade ingen oberörd under temat: När horisonten flyttar sig – att bli gammal i en ny tid. Bodil har jobbat 46 år på Tekniska Fakulteten i Lund.  Hon pratade bland annat om att tidigare fostrades barn till att vara tysta, tiga och inte ifrågasätta, till att idag så förväntas alla tänka själva. Från att ha varit passiva lyssnande mottagare så tillåts vi idag att fråga om och om igen.
Bodil började fundera på hur det är att bli gammal, började fundera på vad hon själv kände och tyckte, och hur omgivningen uppfattade åldrandet, och det är så mycket som har blivit bättre. Tidigare fanns till exempel inte möjlighet till starroperatoner eller hörapparater, det har blivit enklare att åldras. Personligheterna utvecklas med åldern, ju äldre vi blir, desto mer olika blir vi. Det pratas mycket om demens, men 80% av personer över 80 år är inte dementa. Till det friska åldrandet hör att vi blir gråhåriga, blir rynkiga och måste skaffa glasögon. Vi blir bra på att glömma namn och koder, men är inte dumma i huvudet för det, vi fortsätter hela livet att lära oss andra saker. Och våra två olika hjärnhalvor arbetar faktiskt i bättre balans när vi blir äldre. Vi är yngre idag än tidigare, en 75-åring idag är motsvarande en 65-åring i våra föräldrars ålder. Bodil gav några tips-Stressa inte, det är bara dumt . Försök också att någon liten stund vara där Du tycker det är vackert, även om det bara är en mental resa. Och så ska vi röra på oss, det är bra för hjärnan, den används när vi rör på oss.


Geriatriker, tillika EU-representant för svensk geriatri, Anne Ekdahl från Vrinnevisjukhuset, Norrköping, informerade om pågående projekt vid sjukhuset, en mottagning speciellt anpassat för multisjuka äldre. Hon pratade under rubriken En bättre vård för de mest sjuka äldre - hur ska vi få till det? De multisjuka är inte så många i antal, men de tar stora resurser i anspråk. Ca 26% av slutenvårdsplatserna  används idag av patienter över 75 år. 


Vården för de mest sjuka äldre kostar mycket och det finns inget övergripande ansvar.  Den äldre har i snitt 11 läkemedel, varav 2 tas vid behov. Dokumentationen över medicinintag brister och läkemedelslistan hålls inte aktuell och uppföljning av läkemedelsbehandling görs inte som den ska. 


Vrinnevisjukhuset har fått pengar till försöksverksamheten och har följt upp 112 patienter, varav 46 inskrivna i projektet och 66 i kontrollgruppen. I projektet har man sett många överbehandlade respektive underbehandlade patienter, även upptäckt mycket smärta hos denna grupp och hjärtbekymmer. Anne Ekdahl summerade:-Många äldre är friska ,trots att de har flera diagnoser och många vårdtillfällen-Mycket tid går idag åt till samverkan mellan olika vårdgivare.-Ensamheten är stor bland de äldre, därför har vi beslutat starta en äldreskola.


Dagen avslutades med paneldiskussion, och bland annat framkom det att resurser måste slås ihop. Samverkan mellan verksamheter måste finnas och fungera. Vården behöver nya strukturer, och anpassas efter patienten och inte efter vårdens organisation. Olika personer väller idag in i boendena hos de äldre, och det kan inte fortsätta så. Nya yrkesgrupper kommer att se dagens ljus i framtiden, bland annat omsorgsingenjör, som hjälper till med krånglande teknik. Tekniken kan hjälpa till och möjliggöra bihållen värdigheten, men tekniken ersätter aldrig människor. Teknikens intåg i hemmen innebär också att de gamla får ökade utgifter, och egenavgifterna kan vara ett gissel och kosta stora summor för en person med låg pension. Behov av olika boendeformer kommer att behövs i mycket större utsträckning, och som bostadskonsument måste vi efterfråga olika typer av bostäder. 


Greta Thorén

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.