Bassänggrabbarna i Motala - Reportage

Ibland verkar det som livet alltid är glatt och trevligt och visst är det så, kära vänner, att vi har våra val i livet. Vi väljer inte alltid omständigheterna men vi väljer hur vi ska förhålla oss till dem. Reumatikerdistriktets styrelse valde förra året inriktning på hur vår tidning R-nytt skulle utformas och jag fick förmånen att under det här året arbeta med att göra en del små reportage,
det som vi kallar nedslag i verksamheten.

"Välkommen till Motala, välkommen till oss" ja det var det som mötte mig när jag steg in genom dörrarna till lasarettet i Motala en kall majkväll strax efter klockan sex. Jag, med block, penna och kamera i högsta hugg, där på plats några män i sina bästa dagar säkert lika nyfikna och förväntasfulla som jag.

Vad ville jag veta om dem och vad kunde vi tillsammans berätta för er andra? Bassänggrabbar i Motala, ja vad är det för speciellt med det då, jo en ren mansgrupp som tränar tillsammans precis som så många kvinnor och män gör ute i våra föreningar.

Med vetskapen av att vi är en kvinnodominerad organisation var jag nyfiken på att ta reda på om detta med en ren mansgrup hade påverkat deras träning och gjort träningen mer intressant att delta i.
Är detta något som kan utvecklas, kanske rent av startas i någon annan förening och vad är det som var så speciellt med den?
Jag fick förmånen att följa dem under ett pass i bassängen och efteråt samlades vi för att fika och kvällen till ära fick vi tårta.
Snabbt gick det upp för mig att här var ett humoristiskt gäng som gärna delade med sig av skratt och av egna erfarenheter av träning, ja allt annat med i en salig blandning såsom livet ser ut för oss alla. Grabbarna hade redan signalerat att här var det lättsamt och inga frågor kändes främmande.
Ljudnivån och glädjen att få berätta allt man gjorde kunde ingen ta miste på.
Gruppen startades våren 2010 på initiativ av en av deltagarna som tidigare hade tränat i landstingets regi och detta hade nu upphört. Frågan han ställde till styrelsen i Motala var: "kunde man få starta en renodlad mansgrupp"?
Eftersom gruppen finns idag så kan alla räkna ut svaret, vid start var man 7 män som deltog. Diagnoserna är skiftande men helt klart är detta en viktig träning för dem alla.
Det berättades livligt om allt från deras varmvattenbassängträning, som numera är utan musik för att man samtidigt ska kunna prata med varandra under det att man utför rörelserna till hur just de kom med i gruppen.
Mun mot mun metoden var även här den viktiga informationskällan, någon som kände någon som tränade och några som tipsade vänner eller en kollega att träna just med dem. Detta har gjort att gruppen i dag har 13 deltagare.
Flera av grabbarna hade även någon annan träning och några tränade även i en mixad grupp en dag i veckan men alla var överens om att detta var veckans höjdpunkt. Andra positiva saker som träningen medfört var att man har deltagit i många andra arrangemang i föreningen, en anledning som uppgavs var att samtal kring detta kom upp under passen. Man träffades även utanför bassängen på både en sommar - och en julträff.
Någon nämnde att det varit lättare att komma igång och någon sa att anledningen till att han tränade i bassängen var att det var en renodlad mansgrupp. Just i det ögonblicket förstår hur viktigt det är att i alla sammanhang prata om vilken verksamhet som erbjuds i föreningarna, det är så lätt att tro att alla har läst och att alla vet.
Det är också viktigt att ni medlemmar talar om vilken verksamhet ni vill ha. Allt är kanske inte genomförbart men ställs inte frågan kan man vara säker på att man inte får ett svar.
Stigs fråga till styrelsen resulterade i detta, era frågor kan resultera i andra saker. Sammanfattningen av detta besök var att Tony lyssnar på sina grabbars önskemål och de tillsammans har skapat ett glatt grabbgäng som förenar fysisk aktivitet med social samvaro och att idén att ha en mansgrupp var ett bra initiativ.
Detta är föreningslivet när det är som bäst.
Själv funderar jag på att ta grabbarnas inbjudan på allvar och besöka dem igen innan Jul och vem vet kanske ska jag ge dem ett träningspass i vattenzumba. Klart är i alla fall att energi och glädja sprider detta gäng och att jag kände mig välkommen till Motal och dessa badgrabbar.
Till er andra som har funderingar och idéer kring reportage jag kan göra och vill ha ett nedslag i er förening tveka inte, ring elller maila mig och jag tar block, penna och kamer och kommer på besök.
Vid pennan

 Git Lidell, ledamot i styrelsen
        för Reumatikerdistriktet
                  0707 - 27 88 07
0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.